Hej igen...
Nu är man här och plitar lite...igen...blir långt mellan gångerna men det måste ju kännas rätt oxå...får inte bli ett MÅSTE.
Har lite funderingar kring om folk i Stockholm har en dödslängtan och finns även det här beteendet i andra delar av vårt avlånga land?
Jag har börjat köra ut varor igen då dessa tuffa tider har tvingat företaget att sparka vår chaufför och en säljare vilket har lett fram till min undran.
Vi har ju ett antal kunder i Stockholms innerstad och när man nu ser hur folk beter sig undrar man ju hur det står till.
Man kliver rakt ut på ett övergångsställe, när det är röd gubbe, utan att ens vrida på huvudet vilket borde vara en naturlig instinkt om man vill överleva.
Man tar sats och springer rätt över en väg med massor av bilar och tänker inte på att det kan vara halt för både sig själv och bilisterna. Räcker ju att dom halkar till och blir liggandes så kör jag ju över personen eftersom att man hade ca. 1-2 meter tillgodo när dom rusade ut.
Och det här gäller ALLA....värst tycker jag det är med föräldrar som har en barnvagn med sig och utsätter sitt barn för den här typen av fara. Vad tänker man då? - "Jag har SÅ bråttom att jag inte kan vänta 2 minuter till för grön gubbe"...så bråttom får man inte ha !!
Det verkar som om respekt för andra människor och deras egendom totalt saknas precis som när det gäller att slå och sparka någon tills han/hon slutar andas eller förstöra andra människors saker.
Jag blir så förbannad när jag tänker på det här med all avsaknad av respekt för andra.
Någon som håller med mig?
Nä nu ska jag ta fixa lite mat för att lugna ner mig...

Tjingeling...